Modul 7. Bottentyper och nyckelbiotoper i Östersjön
Hur ser bottnet ut?
Östersjön, i likhet med andra hav kan ha tre olika sorters bottentyper beroende på stället. Det kan finnas klippbotten, sand- och grusbotten eller gyttjebotten. Det kan naturligtvis också förekomma blandningar av dessa på ett och samma ställe!
Klippytor är vanligtvis täckta av alger och musslor, eftersom de klarar av att fästa sig på hårda substrat. Som du kanske minns från tidigare moduler så bildar algerna klara, vackra algbälten med grönalgsbältet närmast ytan, blåstångsbältet när man går lite djupare och rödalger på de djupaste ställena.
Östersjön, i likhet med andra hav kan ha tre olika sorters bottentyper beroende på stället. Det kan finnas klippbotten, sand- och grusbotten eller gyttjebotten. Det kan naturligtvis också förekomma blandningar av dessa på ett och samma ställe!
Klippytor är vanligtvis täckta av alger och musslor, eftersom de klarar av att fästa sig på hårda substrat. Som du kanske minns från tidigare moduler så bildar algerna klara, vackra algbälten med grönalgsbältet närmast ytan, blåstångsbältet när man går lite djupare och rödalger på de djupaste ställena.
En vanlig syn på grunda botten ifall vattnet är klart - blåstång och rödalgstäckta stenar. Foto: Maria Koivisto
Sandbotten förekommer oftast på exponerade ställen där vattnets rörelser kommer åt att skölja bort de minsta slampartiklarna. Sandkornen härstammar ursprungligen från land där berggrunden nötts ner genom erosion. De lösa partiklarna har sedan sköljts ut i havet med regnvattnet och ansamlats på stranden med hjälp av vågornas rörelser. På sandbotten hittas ofta vattenväxter av olika slag.
Gyttjebotten förekommer där vågornas rörelser inte kommer åt att skölja bort de finkorniga partiklarna som därför ansamlas och bildar gyttja. Mjukt gyttjesediment hittas också på alla djupa havsbotten dit fina partiklar regnar ner från ovanliggande vattenmassor.
Vad är en nyckelbiotop?
Det finns antagligen färre Östersjö-forskare än vad du tror. I denna modul skall du få träffa några av dem då du kommer att få se en video där forskare som jobbar med olika nyckelbiotoper presenterar de habitat som de jobbar med. Före du övergår till videon skall vi klargöra vad en nyckelbiotop är för något och vilka nyckelbiotoper som hittas under havsytan.
En nyckelbiotop är en speciell naturtyp som har ett stort värde i och med att det i samband med den hittas ett flertal andra arter. Detta beror på att nyckelarten kanske bildar habitat eller erbjuder föda åt de andra arterna som annars kanske inte skulle kunna existera. Nyckelbiotoper behöver inte vara stora, det kan vara frågan om ett enskilt träd eller en alg, men oftast är det frågan om större områden som bildar enhetliga stora habitat.
Östersjöns nyckelbiotoper
De nyckelbiotoper som hittas i norra Östersjön är 1) mjuka botten med vattenväxter som ofta förekommer som små "laguner" eller "flador" 2) ålgräsängar på sandbotten 3) trådalgsbältet 4) blåstångsängar 5) blåmussel- och rödalgsbältet. Det är ändå bra att komma ihåg att havsbotten till största delen består av mjukt sedimentbotten som inte i sig är en nyckelbiotop. Jag presenterar här kort de olika nyckelbiotoperna.
1) Mjuka havsbotten med riklig vattenvegetation
Mjuka havsbotten med ett flertal vattenväxter hittas ofta i avsnörda vikar där vattnet står någolunda stilla. Ibland håller de på att avskiljas helt och hållet från havet till följd av landhöjningen och då kallas de för flador. Efter att de tappat kontakten med havet bildar fladorna det som kallas för glo-sjöar. I fladorna hittar man många sötvattensarter och fiskyngel eftersom växterna erbjuder skydd och habitat för rovdjur. De vanligaste vattenväxterna är abborgräs eller ålnate (Potamogeton perfoliatus), olika vattenranunkler, kransalger och slingor.
Sandbotten förekommer oftast på exponerade ställen där vattnets rörelser kommer åt att skölja bort de minsta slampartiklarna. Sandkornen härstammar ursprungligen från land där berggrunden nötts ner genom erosion. De lösa partiklarna har sedan sköljts ut i havet med regnvattnet och ansamlats på stranden med hjälp av vågornas rörelser. På sandbotten hittas ofta vattenväxter av olika slag.
Gyttjebotten förekommer där vågornas rörelser inte kommer åt att skölja bort de finkorniga partiklarna som därför ansamlas och bildar gyttja. Mjukt gyttjesediment hittas också på alla djupa havsbotten dit fina partiklar regnar ner från ovanliggande vattenmassor.
Vad är en nyckelbiotop?
Det finns antagligen färre Östersjö-forskare än vad du tror. I denna modul skall du få träffa några av dem då du kommer att få se en video där forskare som jobbar med olika nyckelbiotoper presenterar de habitat som de jobbar med. Före du övergår till videon skall vi klargöra vad en nyckelbiotop är för något och vilka nyckelbiotoper som hittas under havsytan.
En nyckelbiotop är en speciell naturtyp som har ett stort värde i och med att det i samband med den hittas ett flertal andra arter. Detta beror på att nyckelarten kanske bildar habitat eller erbjuder föda åt de andra arterna som annars kanske inte skulle kunna existera. Nyckelbiotoper behöver inte vara stora, det kan vara frågan om ett enskilt träd eller en alg, men oftast är det frågan om större områden som bildar enhetliga stora habitat.
Östersjöns nyckelbiotoper
De nyckelbiotoper som hittas i norra Östersjön är 1) mjuka botten med vattenväxter som ofta förekommer som små "laguner" eller "flador" 2) ålgräsängar på sandbotten 3) trådalgsbältet 4) blåstångsängar 5) blåmussel- och rödalgsbältet. Det är ändå bra att komma ihåg att havsbotten till största delen består av mjukt sedimentbotten som inte i sig är en nyckelbiotop. Jag presenterar här kort de olika nyckelbiotoperna.
1) Mjuka havsbotten med riklig vattenvegetation
Mjuka havsbotten med ett flertal vattenväxter hittas ofta i avsnörda vikar där vattnet står någolunda stilla. Ibland håller de på att avskiljas helt och hållet från havet till följd av landhöjningen och då kallas de för flador. Efter att de tappat kontakten med havet bildar fladorna det som kallas för glo-sjöar. I fladorna hittar man många sötvattensarter och fiskyngel eftersom växterna erbjuder skydd och habitat för rovdjur. De vanligaste vattenväxterna är abborgräs eller ålnate (Potamogeton perfoliatus), olika vattenranunkler, kransalger och slingor.
Många havsvikar håller på att avsnöras till egna sjöar på grund av landhöjningen. De kallas då glosjöar och deras mellanstadier glofladan. Illustration: Maria Koivisto.
Vattenväxter som tycker om stillastående vatten hittas ofta i lugna havsvikar. På bilden syns en axslinga (Myriophyllum spicatum). Foto: Forststyrelsen.
2) Ålgräsängar
Ålgräset (Zostera marina) är vår ända egentliga marina vattenväxt. Den bildar ofta vida ålgräsängar på sandbotten med kraftiga vattenrörelser. På bladen lever ett flertal snäckor som äter mikroalger som fastnar på bladen, kräftdjur som hittar skydd bland bladen och småfisk som hittar skydd för predatorer. Dessuom lever en massa mjukbottensmusslor nergrävda i sanden under vattenväxterna eftersom de stabiliserar sandbottnet med sina rötter.
2) Ålgräsängar
Ålgräset (Zostera marina) är vår ända egentliga marina vattenväxt. Den bildar ofta vida ålgräsängar på sandbotten med kraftiga vattenrörelser. På bladen lever ett flertal snäckor som äter mikroalger som fastnar på bladen, kräftdjur som hittar skydd bland bladen och småfisk som hittar skydd för predatorer. Dessuom lever en massa mjukbottensmusslor nergrävda i sanden under vattenväxterna eftersom de stabiliserar sandbottnet med sina rötter.
Ålgräsäng (Zosterna marina) i Hangö. Blanda inte ålgräs med ålnate, som är den växt som du såg på fotot ovan som trivs i lugnt vatten! Foto: Forststyrelsen
3) Trådalgsbältet
Trådalgerna bildar ofta enhetliga mattor av gröna trådalger närmast ytan på klippiga stränder. De kallas ofta för ”havets barnkammare” eftersom många fiskar och ryggradslösa djur brukar lägga sina larver och ägg här. De små individerna får växa sig stora under sommaren och till hösten lossnar sedan grönalgerna i höststormarna och då hamnar ”barnen” i andra habitat, till exempel i blåstången eller bland blåmusslor som inte försvinner till vintern. Ibland kan stora trådalger ryckas loss och bilda drivande algmattor som hjälper djuren att sprida sig till nya ställen. De vanligaste trådalgerna är grönslick (Cladophora glomerata), trådslick (Pilayella littoralis) och brunslick (Ectocarpus siliculosus).
3) Trådalgsbältet
Trådalgerna bildar ofta enhetliga mattor av gröna trådalger närmast ytan på klippiga stränder. De kallas ofta för ”havets barnkammare” eftersom många fiskar och ryggradslösa djur brukar lägga sina larver och ägg här. De små individerna får växa sig stora under sommaren och till hösten lossnar sedan grönalgerna i höststormarna och då hamnar ”barnen” i andra habitat, till exempel i blåstången eller bland blåmusslor som inte försvinner till vintern. Ibland kan stora trådalger ryckas loss och bilda drivande algmattor som hjälper djuren att sprida sig till nya ställen. De vanligaste trådalgerna är grönslick (Cladophora glomerata), trådslick (Pilayella littoralis) och brunslick (Ectocarpus siliculosus).
Drivande algmattor kan fungera som snålskjuts för många ryggradslösa djur och sprida dem till nya ställen. Foto: Forststyrelsen
4) Blåstångsängar
Blåstången bildar enorma blåstångsskogar som ofta kallas för havets regnskogar. Blåstångsbältet är en mycket populär boplats bland havets småkryp. Det beror på att algruskorna erbjuder suveräna gömställen för många ryggradslösa djur, men också små fiskar som tångspiggen (Spinachia spinachia) trivs bra här. Blåstången innehåller fenoler och är giftig att äta för de flesta djur, men vattengråsuggorna kan nedbryta fenolerna och använda sig av blåstången som mat.
Blåstången bildar enorma blåstångsskogar som ofta kallas för havets regnskogar. Blåstångsbältet är en mycket populär boplats bland havets småkryp. Det beror på att algruskorna erbjuder suveräna gömställen för många ryggradslösa djur, men också små fiskar som tångspiggen (Spinachia spinachia) trivs bra här. Blåstången innehåller fenoler och är giftig att äta för de flesta djur, men vattengråsuggorna kan nedbryta fenolerna och använda sig av blåstången som mat.
Blåstångsskog i Birsskär, Skärgårdshavet. Foto: Forststyrelsen
5) Rödalgs- och blåmusselbältet
Blåmusslorna och rödalgerna hittas ofta tillsammans på lite djupare vatten (ca 5 meter och neråt). Blåmusslan bildar täta blåmusselmattor på hårda havsbotten och därmed ett tredimensionellt, komplext habitat som andra små ryggradslösa djur kan leva i. Den renar också vattnet från växtplankton och vattnet blir därför klarare där blåmusslan lever. Detta betyder att alger som behöver klart vatten för att få solljus ofta trivs nära blåmusslan. Mellan blåmusselskalen hittas också en massa organiskt sediment som regnat ner från vattenmassorna och här trivs därför en massa maskar. På blåmusslans skal växer också polyper, havstulpaner och mossdjur.
5) Rödalgs- och blåmusselbältet
Blåmusslorna och rödalgerna hittas ofta tillsammans på lite djupare vatten (ca 5 meter och neråt). Blåmusslan bildar täta blåmusselmattor på hårda havsbotten och därmed ett tredimensionellt, komplext habitat som andra små ryggradslösa djur kan leva i. Den renar också vattnet från växtplankton och vattnet blir därför klarare där blåmusslan lever. Detta betyder att alger som behöver klart vatten för att få solljus ofta trivs nära blåmusslan. Mellan blåmusselskalen hittas också en massa organiskt sediment som regnat ner från vattenmassorna och här trivs därför en massa maskar. På blåmusslans skal växer också polyper, havstulpaner och mossdjur.
Blåmusslorna bildar stora "mattor" överallt på hårda ytor. Foto: Maria Koivisto
Dagens uppgift: Rita en typisk näringsväv som man kan hitta i Östersjön med hjälp av programmet LibreOffice Draw (eller annat ritprogram). Du hittar instruktioner i videon här nedan. Använd dina kunskaper från artkompendiet. Skicka din färdiga bild till [email protected] senast den 8.1.2018.
Dagens uppgift: Rita en typisk näringsväv som man kan hitta i Östersjön med hjälp av programmet LibreOffice Draw (eller annat ritprogram). Du hittar instruktioner i videon här nedan. Använd dina kunskaper från artkompendiet. Skicka din färdiga bild till [email protected] senast den 8.1.2018.